Goodbye IPO

Jag ger upp. Och det känns inte det minsta som ett nederlag utan istället som en stor förlösning. För jag vet att jag gör det bästa för min hund. Det tog lite för mycket tid att komma fram till det men bättre sent än aldrig. Den aningslösa optimisten trodde att allt går att fixa, man måste bara komma på hur. 4 år senare har jag fortfarande inte kommit på det och ingen annan heller. Och då har vi ändå fått den bästa hjälpen vi kan få på många håll och prövat alla möjliga varianter till lösning på problemet utan att lyckas. För det går inte att fixa!!! Vi kan inte göra Roxy till en annan hund än hon är! Hade jag litat på min magkänsla istället för att envist köra på hade jag insett att Roxy inte räcker till mentalt redan när vi försökte oss på IPO ettan. Hennes fina IPO linjer eller en VM 5:a till brorsa till trots för alla är olika individer. Det hjälper inte heller att hon är mycket bra i vissa delar av skyddet som bettet och angreppen. Roxys drift är inte tillräcklig att övervinna hennes brister i modet vilket visar sig tydligast på tävling. Hon vågar sig inte fram till andra människor utan mitt stöd i vanligt fall och fixar absolut inte att stanna kvar hos en figge med en hotfull attityd. När hon blir trygg med människor som våra träningsfiggar Fredrik och Thomas är det inget som helst problem men hon har inte gjort det hittills och kommer aldrig någonsin i framtiden heller att stanna kvar och bevaka en okänd figge på en tävling. Och vad är det för mening med att fortsätta plåga henne med något som hon tycker är jättejobbigt och inte leder någonvart? När vi kan och bör kanalisera den lilla energin hon har till något hon är bra på och tycker är kul? Jag har sagt att vi bara skall ta en paus men att ha i bakhuvudet att ev. återvända till IPO’t splittrar mig i träningen till elitspåret och är dessutom inte rätt mot Roxy. Att få henne godkänd i IPO3 måste ändå betraktas som en stor framgång med tanke på hennes brister och jag är mycket glad och stolt över det. Jag lärde mig otroligt mycket om IPO under alla dessa år som förhoppningsvis kan vara till nytta någon gång i framtiden med en hund som har alla bitarna som krävs för att lyckas i denna sport. Vill sända ett stort tack till alla som har hjälpt oss under vår spännande resa!!

Och ja, hon kommer även i fortsättningen få ett o annat bett som belöning för DET tycker hon ju är hur kul som helst 🙂

IMG_3221

img_3235

Om det finns något som Roxy verkligen brinner för så är det SPÅR. Där kan hon t.o.m. plocka fram det där lilla extra som man inte ens kan ana att Roxy har i sig. Och jag blir lika lycklig där bak i linan varje gång av att se hur kul hon har 🙂 Att hitta skogspinnar i skogen verkar vara det mest naturliga i hela världen och det känns väldigt skönt att slippa alla lydnadskrav kring markeringarna (och i spåret). Men även om det är strunt samma i vilken vinkel hon markerar nu så är jag väldigt tacksam över hennes liggmarkeringar med tanke på den akrobatiska insatsen jag fick göra på varje tävling efter en skenande mycket nöjd Eka med hittad pinne för att förhindra att den blev till flis.

img_4986

Vi har blivit uppflyttade till elitspår redan i maj men lydnaden har blivit försummad under vår IPO3 satsning. Vi har bara påbörjat ett framåtsändande och vad en stege är för något vet inte Roxy heller. Men jag hoppas verkligen vi får till lydnaden till våren nu när vi helhjärtat kan fokusera på den. Förutom lydnaden behöver vi fortsätta jobba med uppletandet. Där visar sig hennes brist på motor tydligast. Hittar hon inte direkt ger hon upp. Men vi har jobbat mycket med motivationen och det ser redan väldigt mycket bättre ut 🙂

img_2894

För att göra något annat och i brist på en fungerande brukselitlydnad har vi även hunnit med att damma av en lydnadstrea. Den första på 1 år men allt var sig likt. Gruppmomenten är bara dötråkiga och varför skall man sitta i en grupp när man kan ligga istället tycker Roxy. I ensamträning eller ihop med Eka jobbar jag mycket med förväntan i detta moment och hon sitter som ett litet ljus. Men ihop med andra hundar har jag inte fått till detta ännu. Kan bero på att vi inte tränar så mycket ihop med andra hundar 😉 Så det var faktiskt en nolla jag hade räknat med. En av många fler med tanke på den långa pausen och lilla träningen inför men Roxy slog till med sitt livs lydnadstävling. I slutändan saknades enbart 1 poäng till ett första pris och då vill man gärna plocka fram ordet om. Men jag var bara hur nöjd som helst och lycklig över att få se hur glad Roxy var på planen i Västervik och hur roligt hon tyckte det var. Det här har vi saknat!!

img_2923

Sorry Roxy men jag kunde inte låta bli 🙂

img_4957

För springa skall hon få göra nästa år!! Vid sidan om spåret tycker hon ju att det är det bästa som finns och jag är verkligen frustrerad över att vi inte lyckades få till en enda dragtävling iår. Men genom att skippa IPO’t har vi fått tid över att lägga på dragträningen som också har blivit försummad tack vare att det saknades ett mål iår. Men om jag inte kan springa nästa år heller så tränar vi inför en satsning på cykel istället som kräver en bättre uthållighet. Och som bieffekt kanske hon kan bli mera uthållig även i brukset. Oavsett vad det gäller så lägger hon ju ner så fort det blir motigt. Men ger man henne bättre fysiska förutsättningar så måste det ju underlätta även mentalt. I varje fall i allt hon egentligen tycker är kul. Och det är ju bara sådant vi skall ägna oss åt framöver 🙂

img_1708

Något som helt oväntat har blivit väldigt kul igen är söket som jag egentligen redan hade lagt ner. Eller så var den lilla pausen precis vad som behövdes och ja, jag skall väl ge det en chans till då 🙂

img_2878

Vissa delar som kanske inte är fullt så självmotiverande som andra kräver ibland något alldeles extra som motivationshöjare. Den här roliga bollen som hon kan jaga och bita ihop hur många gånger som helst utan att den går sönder är helt klart favoriten just nu 🙂

img_5011

Eka är väldigt nöjd med sitt liv som pensionär. Hon får träna allt hon älskar och detta helt utan krav 🙂 Ett stort tack till sökgruppen som gör det möjligt att inte bara Roxy utan även Eka fortsatt får träna något av det bästa hon vet!!

IMG_2134

I spåret blir hon väldigt glad över varje pinne hon hittar men högsta lyckan är att hitta Roxys present från Oskarshamn. Det är enda pinnen som hittills har överlevt 🙂

img_4856

Vi kryper, hoppar och klättrar inte längre och gör inte heller några tvärstopp i full fart men det finns ju så mycket annat man kan göra på lydnadsplanen och allt är hur kul som helst. Och hon ställer glatt upp på gruppmomenten ihop med Roxy, att platsen egentligen inte är någon favorit märks det inte det minsta av då.

img_4905

Nu när det har blivit snö och is ute är det dock trevligast att träna i fina Guldhunden tycker vi alla 3 🙂

img_5077

Annars är hon hur pigg som helst, en check visade att hon är väldigt fin muskulärt också (precis som Roxy). Däremot har hon fått artros även i höger tass (vänster sedan tidigare) som besvärar henne en del. Det är dock inte anledningen att hon står så där, utan så ser hon ut jämnt 🙂 Hela tiden förväntansfull att få göra något. Finaste Eka ❤

img_5043

 

Annonser