Mot 2016

Det är samma visa varje år, tävlingsåret skall summeras och jag drar mig för att skriva ner att vi har lyckats med det mesta. Jag har fortfarande väldigt mycket lättare att skriva om allt vi måste förbättra istället för att bara njuta av det vi har åstadkommit och tala om för alla som inte vill höra det hur bra vi är. Väldigt orättvist mot mina duktiga mångsidiga vovvar och alla träningstimmarna vi har lagt ner tillsammans och mot alla som har hjälpt oss att nå våra mål. Så här kommer då årets sista skryt 🙂 Roxy har blivit uppflyttad till IPO3, till högre spår och högre sök och snubblade bara med liten marginal förbi ett första pris i lydnadsklass III. Dessutom har hon vunnit 3 dragtävlingar, 2 löp och 1 cykel. Eka har fått 2 x certpoäng i elitspår, 1 x certpoäng i elitsök. Skillnaden mellan cert och certpoäng blev en utflykt till ett skjul i Mönsterås mitt under framåtsändandet…Eka i ett nötskal och inte mindre charmig för det 🙂 Hon fick 2 första pris i lydnadsklass III och därmed titeln LPIII och blev godkänd i IPO nordic style i spår. Dessutom blev hon för tredje gången rasmästare i spår. Jag själv har sprungit 3 lopp och förbättrat alla tider. Jag hör så ofta att jag inte kan hålla på så utan måste fokusera på en gren om jag vill komma någonvart. Vart då?? Mina mål sträcker sig inte längre än ett moment och en klass i taget. Så småningom kommer det väl att visa sig hur långt det bär oss men det är inget jag bryr mig om nu. Jag vill ha kul på vägen och hundarna med och att göra samma sak hela tiden är inte kul! Ju fler grenar ju fler utmaningar, det är min melodi och hundarna är helt med på noterna. Med lite eftertanke och utan några prestationskrav går det nämligen alldeles utmärkt att blanda grenarna. Det kan givetvis dröja längre till framgång och det är väl också en del av tjusningen, det gör den bara ännu mera värd och glädjen ännu större. Och så får man glädjas många gånger också 🙂

Årets höjdpunkter i bilder

Det är kul att vinna men minst lika roligt var att vi utvecklades och lyckades förbättra våra tider. Här sprang Roxy till guld på Skånedraget med mig som stadig ankare 🙂

IMG_3568

IMG_0924

Guld även på Hapimagdraget 🙂

IMG_1055

Ett stort tack till min duktiga pt Sara som coachar mig till olika utmaningar sedan 4 år tillbaka. Utan henne hade det aldrig lyckats att förbättra mina löp och andra prestationer. Utan henne hade jag föresten fortfarande undrat vad man skall använda löparskor till 🙂

IMG_1504

Men det var väldigt kul att cykla som omväxling på Skånedraget i höstas och inte gjorde det saken sämre att vi vann den också 🙂

FullSizeRender

Årets framgång som betydde mest för mig stod Eka för. Vi har kämpat i 5 år och 23 tävlingar för ett andra första pris i lydnadsklass III och fick slutligen lyckas med detta på Riesen SM i Karlskrona. Det var bara så underbart ❤

IMG_2224

Men hon var inte färdig med det. För är man en duktig spårhund så är man!!

IMG_2238

Bäst när det gällde och vann Riesen SM i spår för 3:e gången. Hon har alltså vunnit alla gångerna hon har varit med och får nu behålla detta vackra vandringspris 🙂

2015-12-30 13.26.33 (1)

Men det var när våren blev till sommar som hon nådde sitt livs form. När andra hundar går ner sig i värmen börjar Eka få upp den rätta arbetstemperaturen och med helt sanslösa 294,5p poäng vann hon inte bara ett tredje första pris utan hela tävlingen på Öland och fick äntligen den efterlängtade titeln som vi aldrig hade gett upp hoppet om…LPIII

IMG_1393

Under hela hennes liv hade Roxy hört mig klaga över hennes bristande uthållighet jämfört med Eka. Det var då en himla tjat tänkte den gravt underskattade Roxy och slog till med sitt livs prestation när hon höll ihop en hel dag i 30 graders värme och blev uppflyttad till IPO3 i Alvesta!!

IMG_1256

Eka gjorde en fantastisk insats i hennes debut i IPO Nordic Style i spår i Sölvesborg som slutade på 612 poäng och plats 3, dock tyvärr inte med cacit som utlovades på prisutdelningen utan ‘enbart’ godkänd pga SKK’s egna nyckfulla regeltolkning. Men det gör hennes prestation på 2 x 2000 m stubbåker inte mindre värt för mig.

IMG_1793

Framgångarna som man får kämpa väldigt hårt och långe för är de som betyder mest. Och iår fick jag även lyckas med ett annat långtidsprojekt, plats med skott med Roxy. Det tog 3 år sedan incidenten under Riesenlägret men i november låg hon sin första plats med skott på tävling!! Och blev prompt uppflyttad till högre klass sök. Veckan efter upprepade hon samma sak, fast i spår. Och jag är hur glad som helst för nu finns det inga gränser för oss längre i brukset heller 🙂 Att Roxy är en duktig spårhund är det ingen som helst tvekan om men hon fick plocka fram det lilla extra i stormen i Tollarp. Dagens bästa special och lydnad och plats 1. Precis som i söket i Norrköping veckan innan, heja Roxy ❤

IMG_1831

Jag då?? Mitt mål var att springa 5 km under 25 min, det lyckades inte men jag kom så nära som aldrig förr och sprang pb på alla mina lopp.

IMG_1210

Men strul med hälsenan, pålagringar i fötterna och ischias problem ställde till det för mig andra halvan av året. Jag tränar allt utom löpning sedan oktober och hoppas min kropp hinner återhämta sig så att Roxy och jag kan springa mot nya utmaningar nästa år!!

IMG_1693-0

Våra mål för nästa år? Roxy godkänd IPO3, uppflyttning till elitsök och elitspår, första pris lydnadsklass III och många fina tider på våra dragtävlingar. Nästa år siktar vi även mot pallen igen på draghunds SM. Eka fortsätter jaga sitt sista cert i sök eller spår och får göra debut i elitlydnad. Där är mitt främsta mål att komma igenom tävlingen utan rött kort för underhållningen mellan momenten tror jag inte domarna tycker är lika kul som Eka 🙂 Och när vi nu inte fick det men gärna vill ha det kommer vi att sikta mot cacit på någon eller några Nordic Style tävlingar också. Men mest av allt vill vi förbli friska, ha kul och njuta av livet varje dag. Gott nytt år alla våra vänner!!

Annonser

Hoppet om IPO:t lever än…

Eftersom jag uppenbarligen inte klarar av att vara hemma och bara slappa en hel helg bar det av till IPO läger i Alvesta förra helgen. Ösregn hela helgen men humöret var på topp. Det tänkte Roxy dock genast ändra på och trollade fram sitt tävlingsbeteende, dvs stack som en kanonkula från figgen efter ronderingen och kunde bara med mycket övertalning tänka sig att söka upp 6:an igen. Det är nog en kombination av att det är ett beteende hon har lagt sig när figgen är och förblir helt passiv, att hon har svårt att driftväxla efter ronderingen och inte minst att allt obehag hon har fått av figgarna som har skrämt och korrigerat henne i samband med bevakningen i skjulet har satt sina spår. Roxy är en glad prick som är med på det mesta, men hon är väldigt osäker och försiktig, det tar tid innan hon får ett förtroende för människor och situationer och det behövs bara lite för att förstöra väldigt mycket. Målet i många träningar framöver kommer att vara att få henne att tycka att en passiv IPO figge är det roligaste som finns, lika rolig som en passiv sökfigge. Precis som med sökfiggen skall hon associera IPO figgen med sin boll. För den tycker hon är superroligt att få i alla lägen. Samt att man inte går i fällan och ge henne retningar ifall hon lämnar vilket tyvärr har hänt alldeles för ofta. Utan lämnar hon skickas hon in igen tills hon själv kommer på vad som är rätt, det gick rätt fort under lägret och hon växte för varje gång hon lyckades. Vi började även med att göra skjulet i sig mera attraktivt och inte bara 6:an utan alla. Till slut spelade det ingen roll vem som stod var och hon var lika glad över vad som än bjöds som belöning. Favoriten Fredrik blev ofta våldsamt tacklad av en glad studsboll men detta är ett icke bekymmer just nu. Det är bara attityden och glädjen som räknas. Mängdträning behövs och många olika passiva figgar med boll. Det kommer att ta lite tid men vi har fått nytt hopp att kunna tävla en IPO3:a i framtiden. Vore väl synd annars när allt annat ser så bra ut! Stort tack till vår figge Fredrik för ett givande läger och förhoppningsvis många lika givande träningar framöver!

Foton: Therese Kindlund

10517935_980114172027088_6335415120545013665_o

12334060_980463591992146_1367844596_o

12351609_980464471992058_550375863_o

Hur det kan gå när man gör rätt från början bevisar söket. Vem hade trott att den osäkra, reserverade Roxy skulle bli en så duktig sökhund!! Stort tack till figgarna i vår sökgrupp och på våra läger, det är deras förtjänst att hon nu tycker det är superkul att hitta till och med helt främmande figgar som inte belönar henne. Första efterlängtade sökträningen efter hennes uppflyttning fick vi för 14 dagar sedan under vår lilla Riesenträff i Kalmar. Där fick jag återigen ställa mig frågan när skall lilla Roxy få bli stor för mig???!!! För jag kan bara inte låta bli att curla henne!! Vi hade en väldigt öppen sida och givetvis blåste det järnet just därifrån. Efter att ha haft en del diskussioner med Eka om meningen att gå på djupet innan sade jag att nej, inte kan jag pressa ut lilla Roxy på tomslag där, tänk om hon blindar!! Grrr, gör hon det så är det väl bara ytterligare ett bra tillfälle att tala om för henne att så där gör vi inte och hon är snart 5 år by the way… Så det blev figgar och tomslag om vartannat, många tomslag, många tomslag även i motvind, och det var full fart ut på djupet även i motvind och inte en tendens att varken avståndsmarkera eller osäkerhetsblinda, yippie 🙂

Lilla Roxy…snart större än sin skugga 🙂 Fast jag måste nog fundera på en mindre rulle, den här släpar nästan i marken när hon springer…

IMG_1864

Eka blev också väldigt glad över att äntligen få någon sökträning igen och här var det fokus på markeringarna. För att få henne att sluta släppa tävlingsfiggarna 2 och 3 måste vi alternera belöningarna mera även i träningen. Dvs låta bli dem oftare. Hon skall aldrig veta vilken av figgarna som belönar eller om belöningen kommer efter ett tomslag istället. Nu var det figge 3 men det var inget som helst problem på 1 eller 2, fina markeringar. Som väntat var vi inte överens om hur djupt man skall behöver gå ut på den öppna motvindsidan men jag är i varje fall väldigt glad att jag kan skicka om henne hur många gånger som helst utan att hon protesterar. Även om hon passar på att tala om för mig vad hon tycker om detta korkade tilltag genom att bara gå ut några cm till åt gången. Mycket nöjd med båda och det bästa av allt är att vi även i fortsättningen får träna med gänget. Det hade varit väldigt tråkigt att sluta träna sök nu när Roxy har potential att kunna gå långt och Eka inte så mycket tid kvar att jaga sitt sista cert som jag av någon anledning tror vi har störst chans att få i söket.

Alltid full fart på Eka, foto Mailin Persson

IMG_1847

Skenet bedrar om man nu tror att Eka avgudar mig, det är bara köttbullarna i min ficka 🙂 Foto: Malin Persson

IMG_1848

Om sökträningarna är mera sporadiska än regelbundna för tillfället så gäller detta inte för spåret. Ett spår per vecka är ett måste. Att Roxy behöver träna på blåsiga spår fick vi veta i Tollarp och det är ju ingen bristvara i dessa dagar. En mycket förbryllande sak har hänt oss nu 2 gånger i rad på samma fält, båda gångerna har hon gått över läderapporten men eftersom jag inte heller såg den har jag inte tvingat henne att ta den. Och när jag skulle plocka upp den efteråt fanns den inte! Det är väldigt kort gräs, Roxy är i spårkärnan, jag såg var jag hade gått och ändå puts väck! Kan något djur vara intresserat i läderapporter??!! För spåren låg till ett tag. Men vilken spårprestation för övrigt i blåsten igår, mycket mycket nöjd!! Eka var så uttråkad på hennes 1300 m långa enkla skogsspår att hon tillät sig göra lite avstickare emellanåt och kolla andra dofter. Det var väldigt tydligt att hon egentligen hade full koll på spåret. Vad var det jag sade efter hennes Nordic Style tävling? Utmaningar till Eka!!! Och nu börjar jag fastna i skogsträsket igen. Varför fick inte hon ta del av blåsten?? En sak hon aldrig missar är att plocka sina apporter. Vi har ju kämpat länge med att göra skogspinnarna attraktiva och kan väl konstatera att ha lyckats. De har ett stort egenvärde nu och hon blir jättelycklig över att hitta dem. I träning får hon göra vad hon vill med dem också och det blir hon inte mindre lycklig över 🙂

Av 1 gör 3, lätt som en plätt säger Eka 🙂

2015-12-05 11.50.15

2015-12-05 11.56.23

Annars är det mycket lydnadsträning för tillfället, för bekvämlighetens skull och mycket uppskattat av hundarna i trevliga och varma Guldhunden. Och för att Roxy skall tävla lydnadsklass III på söndag just där. Även Eka är anmäld till hennes första elittävling men just nu tyder allt på att jag lämnar återbud. Vi hinner inte bli klara med apporteringsdirigeringen. Å andra sidan lär apporteringsdirigeringen vara vårt minsta bekymmer, den stora utmaningen är att överhuvudtaget komma till slutet. Skulle inte tro att domaren är något vidare förtjust i en glädjerusande, skällande studsboll mellan momenten. Det röda kortet sitter löst med andra ord. Så om vi tävlar ändå så kanske bara för att känna av hur det är eller så utsätter vi oss helt enkelt inte för något vi vet är dödsdömt från början och väntar istället på mera rättvisa förutsättningar, dvs +30 grader. Hur eller hur så är det grymt kul att lära sig något nytt tycker Eka.

Förväntansfulla hundar inför träningen på favoriten Guldhunden

IMG_3372

Man tar vad man har till grupp, ett syskon är bättre än ingen.

IMG_3377

Dragträningen underhålls naturligtvis också och Roxys uthållighet har blivit väldigt mycket bättre, skall bli intressant vad vi kan åstadkomma nästa år när jag lägger lite mera krut på styrka och uthållighet än vad jag har gjort hittills med henne.

Inte särskilt trött efter våra pass nuförtiden

IMG_3337

Efter uppvärmningen är Eka väldigt besviken varje gång hon inte får följa med Roxy och mig och ganska tjurig när hon skall in i bilen igen. Men även om Eka är hur pigg som helst så tycker jag att Roxys grymma tempo i början är för påfrestande för Ekas snart 9 åriga kropp. Det får bli 2 rundor och hittills har nr 2 alltid varit en väldigt avslappnande cykeltur för om Eka inte får vara hare tycker hon inte hon behöver anstränga sig mera än nödvändigt, dvs inte släppa mig ur sikte. Jag trodde således inte mina ögon när Eka galopperade iväg på sista träningen och inte slog av heller, hon öste järnet från början till slutet och jag orkade knappt hänga på!! Någon cykelträning för mig hade jag egentligen inte tänkt mig men var ju så illa tvungen, helt slut i målet i motsats till Eka som tyckte att hon minsann hade kvalificerat sig till at få vara hare igen!!

IMG_3344

Båda vovvarna har även blivit igenomkända och har fått massage, lilla muskelknippet Roxy kändes hur fint som helst, hon belastar helt jämnt också (med tanke på korsbandskadan). Och glädjande nog var allt fint även med Eka, i varje fall med hennes muskler, hon berömdes som mycket väl musklad för hennes ålder. Men det verkar ha blivit artros i hennes brutna tå och det kan ju också vara orsaken att hon haltar till och från, hon var väldigt jämn och fin annars. En inte så liten klump i magen fick jag dock när det även hittades knölar som inte tillhör muskulaturen, en liten i bogen och en större i ryggen. Jag skall försöka vara optimist och tro det är fettknölar, något annat orkar jag bara inte ta in.

Finaste Eka ❤ Hoppas du får vara frisk och lika pigg i många år till!!

IMG_3804

För vem skall Roxy leka sina vilda jaktlekar med annars?

IMG_3844

IMG_3778

IMG_3851

IMG_3792

 

IMG_3862