IPO läger Helsingborg

Och så var vi tillbaka i Höganäs till 3 dagars kvalitetsträning med Reinhold Steingruber. Att lägret under tiden hade flyttats till Helsingborg hade inte helt gått förbi mig men så lätt flyttar man ju inte på mig om jag trivs på ett ställe 🙂 Roxy bara suckade men var så nöjd med att få bada och leka efter varje träningsdag att någon km hit eller dit nog varken gjorde till eller från. Och jag kunde dra mina löprundor längs med havet varje kväll som jag hade planerat sedan lång tid tillbaka.

Jag höll nästan på att glömma bort att jag var med ‘måste-alltid-vara-kopplad’ Roxy, bara strosade på stranden med en lyhörd Roxy och livet lekte…

IMG_7605

IMG_7528

IMG_7529

IMG_7636

IMG_7615

När vi kom till Helsingborg blev vi väldigt glada inte bara över att få se alla de kära ansikten igen utan även ett litet Riesengäng, av 16 hundar hade hela 5 stycken skägg, jättekul!! Vi började med ett lydnadspass och jag fick veta att jag i vanlig ordning vill hoppa över några steg hela tiden… Har jag hört det förut??!! Skyddspasset inleddes med favoriten…NOT…bevakning. Jag är så trött på att traggla det där!! Och inte att tala om vad Roxy är!! Men där hade Reini en surprise åt henne, i stället för ett bett fick hennes ärm vingar. Och förutom att hon tyckte detta var en jättekul lek så fick det henne bort från figgen på ett smidigt sätt. När lägret var slut var det inte längre fokus på publiken när hon närmade sig skärmen med figgen i, hon höll avstånd och hon skällde bra, yeah 🙂 Och det höll i sig även till träningen med Alvesta gänget i tisdags. Finns kanske hopp?

IMG_7478

IMG_7486

Dag 2 ägnades åt teknikträning och att det behövs mitt i all bevakningsträning bevisade Roxy genom att glömma bort att hon skulle hoppa. Behövdes dock inte mycket att påminna henne igen. Jag sken som en sol när dagen var slut och Reini berömde oss för att vi hade utvecklats ytterligare sedan sist 🙂

IMG_7489

IMG_7490

IMG_7495

IMG_7498

IMG_7500

Sedan kom dag 3 och där tog Roxy slut. Jag borde ha lärt mig vid det här laget men blir lika förvånad varje gång. Och jättelycklig när jag äntligen hittade någon att skylla detta på…nämligen Eka!! Jag har helt enkelt vant mig vid att ha en duracell Riesen med en arbetskapacitet som aldrig tar slut och ansett detta är normalt. Men Eka är inte normal!! Eka är något alldeles utöver det vanliga och det är först nu som jag börjar fatta det. Men det skulle ju vara alldeles för enkelt för att vara hela sanningen, tyvärr är jag inte oskyldig heller som vanligt. Roxy går ner sig fort mentalt och det behövs inte mycket för att hon skall lägga ner redan i vanligt fall så när hon är trött är det extra viktigt att vara positiv och inte pressa henne!! Förutom att jag fick för mig att vi behöver krypträna inför Riesen SM vilket resulterade i att vi inte längre hade ett kryp när vi åkte från Helsingborg så skulle jag pilla med skyddslydnad dag 3. Detta resulterade i att hon inte ens orkade bita till slut!!! Sista passet reparerade vi detta dock som tur var med några funny bites efter att hon hade fått spana in hunden innan för att komma i rätt sinnesstämning. Under tiden hade jag fått silvertejp på mig ifall jag skulle få för mig att härja med henne när hon skällde och så fick hon lyckas och få med sig en bra minnesbild. Men suck för hennes klantiga matte…

En trött Roxy dag 3, foto Eva Hammarbäck

DSC_8141

Mycket nöjda med en toppen helg med givande träning med en duktig tränare och figge, en supertrevlig grupp och precis som i Höganäs sist blev jag väldigt imponerad över det fina bemötandet och öppenheten på Helsingborgs BK. Vår IPO träning kunde samsas med valpkurser, lydnadsträning, MH utan att det syntes några som helst sura miner någonstans, mycket uppskattat! Ett särskilt tack till eldsjälarna Annelie och Cilla som gjorde lägret möjligt och dessutom såg till att vi inte svalt ihjäl 🙂

Även om paniken börjar växa varje dag som Riesen SM närmar sig med tanke på vårt förstörda kryp så lyckades jag faktiskt lägga band på mig och göra just ingenting utom skyddsträning och dragträning i veckan. Vilket för övrigt visade att det inte är något fel på Roxys kondition men det bekräftade bara vad jag redan visste. Inget fel på min kondition är det heller visade det sig igår kväll när jag testade av var jag stod utan min draghjälp på Drottning Margareta Loppet. Om man nu är ute efter att prestera en bra tid bör man dock inte välja just det loppet med 4000 pers varav 3000 antingen går eller lunkar. Ställde mig bland snabbspringarna men hittade tyvärr inga i början, segt som sirap var det att komma loss under första km, helt värdelöst att folk inte kan ställa sig rätt!! Med detta i åtanke är jag dock rätt nöjd med tiden 26:03 för 5 km men ännu nöjdare med hur lätt det gick 🙂

Det här fina priset har vi vårdat ömt i 2 år men eftersom Eka för tillfället har mycket roligare saker för sig och inte ägnar Riesen SM en tanke ens blir vi definitivt av med det i helgen!!

IMG_0177

Men vad är ett pris mot det här… (foto Gunnar Skatt)

IMG_0178

Ekas och Cedrics valpar är nu 2,5 veckor gamla och i fredags öppnade alla sina ögon. Den stora upptäcktsfärden kan börja 🙂 Själva börjar vi med att röra oss mot Värnamo!!

 

 

 

 

Annonser

Träningshelg

Började bli nervös när jag insåg att jag varken hade tävling eller läger inbokad under helgen, vad skall man hitta på annars då… Men vi hade tur, vårt sökgäng hade prickat just denna helg till ett eget läger alldeles i närheten och det hängde vi naturligtvis glatt på. Gårdagen stod i sökets tecken och i takt med tilltagande värme dränerades min hjärna på cellerna. Fast det är inget ovanligt i kyla heller för när vi pratar sök och Roxy är kortslutningarna överrepresenterade. Spår och Roxy är en helt annan sak… När man har sett Roxy på några sökpass sedan det började bli varmt skulle man lätt ha kunnat få för sig att hon inte har någon som helst kondition. Hur det låg till med den saken kollade jag dock upp under ett dragpass en kväll och det var inget fel med konditionen minsann. Så vad var det fel på då? Hmmrrf…det svider att erkänna men det är inte fel på någon annan än matte!! Matte har inte förstått att Roxy går ner sig och motivationen brister för varje gång matte överreagerar när Roxy verkar vara fokuserad på annat än sök. Detta är förödande för henne som är mycket känslig och inte har något naturligt figurantintresse. Det är ju meningen att jag skall stötta henne och se till att hon lyckas men istället blir jag så blockerad av alla potentiella faror och allt som skulle kunna hända när hon är lös och ofokuserad att jag går på henne alldeles för hårt i dessa lägen. Men antingen har man bestämt sig för att köra sök och då får man släppa alla rädslor eller så får man låta bli, punkt. När man åker till en sökträning och tycker det bästa som kunde hända den dagen var att få med sig hunden hem igen…då är det något som är fel!! Men som tur är viljan att lösa problemen större och då lyckas jag till och med att lyssna på mina vänner!! Efter ett katastrofpass på förmiddagen där enda ‘highlight’ var att jag kunde dra till med favoriten… vad var det jag sade apropå pinnarna som stack upp och som jag var rädd för att Roxy skulle kliva på..vilket hon prompt gjorde och skrek till…insåg jag till slut att någon form av retning krävdes för att höja motivationen igen och detta resulterade i ett strålande andra pass 🙂 Och för att undvika eventuella konflikter hölls Roxy kopplad under transporter och på stigen. Men det tar nog längre tid att övertyga matte än Roxy att det kommer att bli en sökhund även av henne…

IMG_6194

Den här dagen började lyxigt med ett spår som vi fick serverat av Charlotte. Det är andra gången i sitt liv som Roxy har gått ett främmande skogsspår och hon fixade både spåret och markeringarna galant. Fina vinklar, min rädsla att hon växlar över till vilt utan att jag märker det blev aldrig prövad, hon vädrade en gång men det räckte att säga till henne, nej, spåra och så fortsatte tåget. Inte heller stopp pga lintrassel gjorde henne osäker. Känns tryggt inför Riesen SM och nu spårar vi inte mera i skogen, jag vill fort komma ifrån skogsspåren igen för att inte förstöra hennes IPO spår för mycket. Eftersom vi återigen kommer att hoppa både plats och budföring lär hon behöva spåra som en liten gudinna och gärna krypa också denna gång. Det känns mera stabilt nu men man skall tydligen inte känna sig för säker, rätt vad det är slår hon till med att resa sig medan jag inte fattar någonting… Jag har ju slarvat med grunderna på Eka som hoppar groda och försökt göra ett bättre jobb med Roxy vilket är stort för att detta moment kräver något jag inte har…tålamod! Resultatet blev en blandning av olika kryptekniker och hon blir rätt hög bak emellanåt men jag hoppas det duger tills vidare…

Avslutade söndagen med markeringsövningar och budföring. Tränade för första gången på en fastrullemarkering med nya rullen och som väntat var det inget som helst problem. Skall dock fortsätta söket med lösrullarna och blanda bara ibland med fastrulle så att hon inte ens frestas att ta den dinglande saken i tid och otid. En budföring har vi inte gjort på väldigt länge och aldrig i skogen men det var inget problem. Fick t.o.m. skott på köpet genom en militärövning i närheten men skott i sig är ju inga problem, ‘bara’ skott på appellplanen, suck… Mycket trevlig träningshelg, tack alla inblandade! Annars räknar vi dagarna tills vi får hem Eka igen. Bara 7 veckor kvar… Roxy saknar henne mycket men inget fel alls att hon får växa lite under tiden utan hennes stora idol som stöd. Förstår att Eka pysslar om sina småttingar på bästa möjliga sätt och tycker det är mycket roligt att hon får uppleva glädjen att få vara mamma!! 

Foto: Anneli Skatt

IMG_1501

Till nästa helg kan vi se fram emot ett nytt IPO läger med Reinhold Steingruber i Helsingborg innan vi drar vidare till Riesen SM i Värnamo helgen därpå. Helgordningen är återställd med andra ord 🙂

Roxys första och enda utställning

Det är inte ofta jag upplever dagar som är helt meningslösa och bortkastade men idag var en sådan. Idag var dagen då Roxy ställdes för första gången som vuxen och i bruksklass. Och vad stackars Roxy har fått gå igenom inför den, bli jagad med klippmaskin, saxar och kammar i flera veckor samt fått träna på att stå och springa på rätt sätt i tid och otid. Vad vi hade missat? Man springer inte rakt fram i en ring!! Var inte alls förberedd på – och än mindre Roxy – att behöva svänga hela tiden!! Och inte gjorde det saken bättre att jag sprintade iväg precis så som jag INTE skulle göra. När har vi hade sprungit färdigt sade domaren, och nu tar du ett djupt andetag och springer en gång till men bara hälften så snabb… Det blev lite bättre men inte bra. Så några rättvisa rörelser fick vi tyvärr inte fram idag. Och så var det ställandet. Vi har bara tränat att ställa upp med mig vid hennes högra sida. Vad vi hade missat? Man kan inte flytta på solen!! För att hennes ljusa ögon inte skulle bli självlysande var jag således tvungen att vända på henne. Nix sade Roxy, vet inte vad du sysslar med men på min vänstra sida skall du inte vara! Några förvirrade snurr senare blev vi väldigt tacksamma över hjälpen utanför ringen som lät Roxy fixera en boll och glömma bort på vilken sida jag skulle stå och annat jag pysslade med. Utan där stod hon som en staty i flera minuter, jätteduktigt! Jag tycker ju jag har världens finaste Riesenschnauzer och det är väldigt synd om domaren som inte har förstått detta!!

Kritiken

IMG_0123

Det står inte i kritiken men han talade också om för oss att hon hade för lite skägg och benhår… nähä!! Har ingen större lust att gå igenom hela pärsen med henne en gång till men skulle trots allt gärna vilja höra en till domares utlåtande. Och kanske låta ett proffs fixa både pälsen och ställandet? Det var enklare med Eka, där var allt perfekt utom storleken så det var bara att leta efter domare som inte brydde sig om storleken. Roxy har så många ‘brister’ som inte går att fixa att det känns rätt meningslöst. Men nu har hon i varje fall tillräckligt med utställningsmeriter för att kunna bli brukschampion en vacker dag i framtiden, alltid något! 

Åh vad jag ser fram emot den här dagen…

IMG_7458

1,2,3,4…det kan ta tid att räkna tänder…

IMG_7461

Vi skall svänga nu igen…nej, det skall vi inte alls!!

IMG_7463

Aj, inte bryta av svansen!!

IMG_7465

Nä, men om jag prövar så här kanske?

IMG_7469

Mycket roligare var däremot gårdagen när Eka såg till att det äntligen hände något på min födelsedag. Fast så mycket spänning kanske jag inte hade behövt… Kan ju villigt erkänna att jag inte hade velat vara med heller, tror jag hade svimmat. Men när dagen var slut och pärsen över kunde hon och många med henne glädjas åt 6 stycken fina valpar, 2 tikar, 4 hanar. Mycket bra jobbat av kennel Ekhöjden och stort grattis, det skall bli jätteroligt att följa valparna framöver!!

Bild tagen av kennel Ekhöjden efter hemkomsten från djursjukhuset sent igår kväll med en tagen men mycket stolt mamma Eka

IMG_0122

Tävlingsnörd?

När jag höll på som värst att tävla Eka i spår, sök och framförallt lydnad och insåg till slut att det inte blev så lyckat sade jag att nästa hund minsann, skall jag tävla sparsamt!!! Jaha…det var då en konstig tolkning suckar Roxy som utöver allt det Eka gör även får finna sig i att tävla drag och IPO. Dock inte med samma frekvens, här skall kvalitet gå före kvantitet!! Hmm…gick ju inget vidare med detta på IPO tävlingen, det försvarar jag dock med att jag ville känna mig fram i en ny gren. Men det är bara att inse, jag är en tävlingsnörd! Jag skulle aldrig kunna motivera mig för att träna om jag inte hade målet att tävla men en förutsättning är att det enbart är roligt för både mig och hundarna. Det ger en enorm kick och så mycket glädje om man får skörda frukterna av all träning och skulle vi misslyckas har ju jag brustit i träning eller förberedelse, hundarna ger alltid ger sitt bästa. Sedan älskar jag utmaningar och kan inte låta bli att testa allt möjligt när min hund har förutsättningar för det så länge det inte blir rörigt. Att vi är tvungna att fokusera när/om vi kommer högre upp i klasserna är jag medveten om men tills dess skall vi ha kul! Har kommit på ytterligare en sak som vi inte har gjort och så får Roxy se fram emot sin första utställning som vuxen i helgen. Nja, eller inte…det där med klipp och trim är nämligen inte Roxys grej vilket jag framgångsrikt lyckades förtränga vid anmälan. Klippa med maskinen funkar någorlunda så länge man håller sig väck från huvudet. Men en sax är tydligen rena mördarmaskinen trots att jag aldrig lyckats skada henne vilket är en stor bedrift i sig. Så nu håller jag tungan rätt i munnen medan jag försöker måtta in klipp som inte skär bort allt eller skär henne som vet precis i vilket ögonblick hon skall rycka undan. Och jag som har så oändligt med tålamod… För säkerhets skull började vi för 3 veckor sedan med några klipp om dagen men när man får stressa fram ett klipp blir resultatet sällan bra… Är väldigt tacksam att hon i varje fall har en liten bit av luggen kvar, men jag har ju 3 dagar till att ändra på saken. Enda stället som hon inte reagerar på är benen men vilken tur för henne att det i brist på benhår inte finns något att klippa där! Dessutom masserar jag hennes icke väl ansatta öron varje dag till ingen nytta och höger öra fortsätter leva sitt eget liv. Men lite verkar Roxy i varje fall vilja hjälpa till med så pang hade hon ett blodöra igen, för ovanlighetens skull inte vänster utan höger! Så nu hänger det i varje fall lika långt ner som det vänstra… Dessutom har jag motvilligt insett att det inte bara är att gå in i ringen och säger stå. Och att vi inte lär få några pluspoäng om vi ställer upp en ny hastighetsrekord i att springa. Har därför drillats av våra sökkompisar i konsten att ställa en hund och om jag bara kommer ihåg hälften när det är dags blir det nog bra…

Att få fram en attityd och samtidigt fota har visat sig vara aningen svårt…

bild

En gren som vi med all säkerhet inte kommer att tävla i förrän tiden är mogen är sök. Söket är så komplext och vi vinner inget med att stressa fram där. Vi har tränat sök mer eller mindre regelbundet i 2 år nu och ännu är det en ocean kvar att träna känns det som. Är mycket tacksam över att ha en sådan engagerad sökgrupp för Roxy är ju fortfarande inte riktigt bekväm med figgarna även om hon inte är lika reserverad längre. Men skall hon hålla i tävlingssammanhang så småningom är det viktigt att hon inte enbart jobbar för sin boll. En sak som har strulat ett bra tag har vi löst tillsammans till slut, fastrullemarkeringen! Hon är klockren med lösrullarna men det var inte en chans att få henne ta den äckliga norskrullen. Lösningen blev att dyka i Ekas gamla söklåda igen och hitta identiska lös och fastrullar som svenskrulle. På sista sökpasset fick hon sin fastrulle i vägen medan hon letade efter lösrullen och den dög ju utmärkt även om varken hon eller jag fattade någonting 🙂

Hade köpt ett fint spårhalsband utan att vara medveten om att man inte får ha sådana i ett IPO spår, i varje fall tävlingsspår och jag har ju inte olika spårsignaler… Men det duger utmärkt som sökhalsband…

IMG_1488

Nedräkningen har börjat, bara några få dagar kvar tills Eka skall få sina valpar. Hon stortrivs i Ekhöjden flocken som väntat, jag känner mig mycket lugn i vetskapen att hon blir omhändertagen på bästa möjliga sätt och Roxy och jag håller tummar och tassar nu!!

Bilden är tagen av kennel Ekhöjden förra helgen med en vecka kvar…

10170834_788890451129700_6208293335746133158_n